Björnhyttan 110313

 

Det finns ett träs i skogen med skumma hål, vi kan inte komma fram till vad det är för djur men teorierna är många.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Munk och Stefan med familjer tog en söndagstur i Björnhyttan idag. Då jag haft haveri på mina stötdämpare i bak åkte jag utan. Det innebär naturligtvis att bilen gungar "lite" extra. Hur som helst kom vi fram till ett kalhygge där alla spår var igenblåsta. Det innebar att det var snö som mina 35or nästan försvann. Efter mycket vinschning framåt och bakåt fick jag en ny startsträck så jag kom jag loss. Det blev gasen i botten med varvtalsstoppen ylande och vi tuggade oss framåt. Då spåren var igenblåsta gick bilen sin egen väg och jag körde på en stor sten, bilen kom i gungning eller rättare sagt någon sorts egensvängning, min påse med brasved kom flygande och veden studsade runt i bilen som en massa pingisbollar. Hunden Bella blev nockad och My halkade ner i stolen och under instrumentpanelen. Eftersom det var ett kalhygge utan nya vinschmöjligheter kunde jag inte släppa på gasen. Alltså gungade vi fram i fem minuter, ca 300meter med brasved studsande runt i bilen och My liggande under instrumentpanelen. Stefan gjorde ett anrop på radion och frågade hur det gick men jag kunde bara idiotskratta till svar. MEN kul hade vi och nya stötdämpare skall på.